Dis är nu inne på dygn 46 och hon har passerat mer än 2/3 av dräktigheten. Om tre dagar har hon gått 7 veckor... 💕 Från och med nu så skulle man kunna röntga henne och räkna antal fostren eftersom deras skelett nu är så pass mineraliserat att det går att röntga. Men det är inget som vi planerar att göra. Jag är verkligen velande ang det - man får veta om och ungeför hur många .... men man stressar tike för att tillfredställa sin egen nyfikenhet.... plus att det finns risk för kennelhosta - går mycket i Norrköping nu. Fostren ser nu ut som små valpar, men skulle givetvis inte överleva om de föddes nu. Lungor och inre delar är inte utvecklade. Men på utsidan, från och med nu är det egentligen bara storleken som ändras, vilket i sin tur innebär att Dis storlek kommer börja förändras mycket mer. Jag tycker egentligen inte att hon har en så stor mage (jämnför med tidigare och det är så svårt att göra) så jag hoppas på en normalstor kull på 5-6 valpar... Det påstås att valparna i magen
Onsdagen den 15 december räknar vi som parningsdagen med stort D. Det betyder att vi idag tänker att Dis gått 22dagar av sin dräktighet. Redan efter 14 dygn kunde man ana en viss förändring på henne, hon gick ned i varv. Vår röda pärla utstrålar att hon är dräktig och det har hon bestämt sig för att vara! Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna ligger som ett litet pärlhalsband utmed Dis mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 - 35 dygnet kommer den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på. Dis har redan breddat sig över midjan så det bordar gott. 2:a perioden i hennes dräktighet kallas Embryoperioden, p erioden mellan 19-35 dygnen Det är nu som implantationen av zygoten börjar och embryot börjar
Idag har vi varit ute en del på tomten, huggt lite ved och njutit av nästan nollan. Det är inte så många tillfällen för att fota - snabbt mörkt och inte roligt med kallt, blött säger hundarna. Men idag hängde de med och spenderade några timmar ute på tomten och härjade. Idag, den 23 januari är Dis på dygn 39. Hon äter, sover, fiser och äter lite till. Hon hänger mer än gärna med ut på tur men om hon ska vara ute på tomten när vi hugger ved eller bara är ute – då är hon (och stugsittaren Beppe) sittande på trappen för att gå in o mysa i soffan. Men, som sagt idag när det har varit lite bättre pinscherväder, mot plus gick det bra att vara ute och gräva lite under våra enbuskar, rota runt i jorden och smaka lite på rötterna. Dis och Nika i grävartagen. Mamma Liebu är nog med hon också - jordig på nosen iaf. Vi har ingen direkt våg att väga henne på men hon har helt klart blivit väldigt bred om ryggen om man ser på henne uppifrån, men även från sidan är ju hennes uppdragna buk
Kommentarer
Skicka en kommentar