Vi hoppas på valpar, BeeBronx H-kull


Onsdagen den 15 december räknar vi som parningsdagen med stort D. Det betyder att vi idag tänker att Dis gått 22dagar av sin dräktighet.
Redan efter 14 dygn kunde man ana en viss förändring på henne, hon gick ned i varv. 
Vår röda pärla utstrålar att hon är dräktig och det har hon bestämt sig för att vara!


Från dygn 21 är det möjligt för en tränad hand att känna fosterblåsorna och om man vill räkna dem, men man skall vara försiktig och inte klämma, trycka hårt eller pressa. Fosterblåsorna ligger som ett litet pärlhalsband utmed Dis mage. En nästan religiös upplevelse om man får och har möjligheten att känna detta. På 24 - 35 dygnet kommer den typiska flytningen som ger ett klart besked om att det finns foster i livmodern. Inget som indikerar hur många småttingar hon bär på.

Dis har redan breddat sig över midjan så det bordar gott.  

 2:a perioden i hennes dräktighet kallas Embryoperioden, perioden mellan 19-35 dygnen

Det är nu som implantationen av zygoten börjar och embryot börjar bildas. Ämnena till de viktigaste organen nu är färdigbildade. Implantationen startar dygn 19 efter parningen - och vi räknar med att Dis idag är på dygn 22. 

När embryostadiet startar så startar också utvecklingen av fostrets huvud och hjärna. Utveckling av ryggmärg startar uppe vid huvudregionen och utvecklar nervledare, början till framben, bakben, synorgan, hörselorgan och organ för matsmältningen.

Just nu - vid dygn 21, 22, 23 brukar tikar få  en period av illamående, trötthet. I Dis förra kull var det markant vid tredje veckans ingång - och då var det endast Sheeba (finfin kattmat som dög).
Från dygn 1 kunde man se att Dis tyckte sig vara dräktig och nu upptäcker vi mer och mer att hon vilar mer och ibland kan man se att hon nästan är i en annan värld.

Just nu har hon även en hormonförändring och en livmoderhornen som vidgas. Hos vissa tikar går denna tiden helt omärkt förbi och vissa blir lite knepiga i hud, päls och kliiga ... Dis visar inget och är inte besvärad.

Nu är fosterblåsan ca 15mm i diameter - nu är de mätbara :)

På 17-21 dygnet när äggen fördelat sig och fäster in i livmoderväggen, då börjar direkt utvecklingen av moderkakan. Den sitter som en gördel kring fostret och skall nu börja försörja fostret med all nödvändig näring. Det är därför viktigt att Dis får bra foder och foder som är för dräktiga och digivande.
Hon får även lite mer nu - eftersom hon i förra kullen blev illamående och slutade äta sitt vanliga foder under en period. vi vill ge henne bra förutsättningar.

Med det sagt - Man skall absolut inte övergöda tikarna under dräktigheten.
Ger man  kroppen möjlig att vara fulladdad, så den inte behöver ta på sina reserver och då minskar risken för att foster och tik drabbas av viktiga vitaminförluster, samt att det ger valparna en bra möjlighet till en gynnsam skelettering. 

Skeletteringen börjar om ca 1vecka, runt dygn 42.

Under hela Dis dräktighet håller jag och Conny henne  och de andra hundarna så långt från främmande hundar vi kan. Vi utsätter Dis för så lite nya, stressande saker som det är möjligt - det är en trygghets grej för oss och för hundarna.

Senare tids forskning har förstärkt teorin om att, valparna påverkas mer av sin mammas stress nivåer än vi tror under fosterlivet. Det som påverkar fostret mest är stress och könshormoner som tiken utsöndrar under dräktigheten. Om den dräktiga tiken upplever stress reagerar hon med frisättning av stresshormonet kortisol. Kortisolet passerar genom moderkakan och in i fostren. Varje obehaglig händelse som drabbar tiken ger fostren en dusch av stresshormon. Det får till följd att valpens hjärna och organ förbereds på en viss stressnivå. När valpen föds är den redan förberedd på att reagera på ett visst sätt i en stressituation.
Prenatal stress kan ge långtgående konsekvenser, såsom att individen blir mindre undersökande och nyfiken som vuxen, får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare och/eller får ett förändrat sexuellt beteende.

Det är någonting som jag haft i bakhuvudet under hela min tid som uppfödare - en trygg tik ger trygga foder, ger trygga valpar.   Så slutsatsen är att jag fortsätter att vara en "besvärlig" tik ägare, tar aldrig med mina dräktiga tikar ut i stora världen under dräktigheten. Dels för stressen men också för att inte utsätta dem för onödig smitta. Just nu går det kennelhosta och även om det inte är något som är dödligt för vuxna   - det påverkar tikens ork och även små valpar. 
Inget vi vill riskera att få in.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

BeeBronx Dis, Dräktighetsdygn 46

Dis dräktighetsdag 39